bara för idag. För min egen skull vad som än händer och vad jag än känner.

Godmorgon underbara världen.

Lördag idag och kan inte minnas någon lördag på många år som jag varit drogfri. Fast idag tänker jag vara det, hela dagen..tror jag... Jag vill iallafall och om jag vill så är inget starkare..eller?!?! Jo min sjukdom är... Tänkte idag röja upp på dotterns rum. Organisera, sortera alla hennes kläder städa upp lite. Men det är så jävla jobbigt och gå in där. Så fort jag går in där vet jag att jag kommer slå på mig själv. Kolla vad du gjort din värdelösa människa, ungefär så kommer jag känna jag vet det, ingen slår på mig bättre än jag själv.......

Ikväll blir det AA-möte men fan hade önskat jag bodde kvar i storstaden så man hade kunnat gå på ett lunchmöte. Blir en tänkarpromenad istället i snön.

Med tron på mig själv....

Filmen på bion var ju skit rolig. Hundraåringen som klev ut genom ett fönster och försvann. det har varit kul och skratta och få "komma bort" lite.

Jag går och lägger mig drogfri och nykter och kommer vakna drogfri och nykter det är säkert mer än så vet jag inte just nu...

Livet är ingen självklarhet och vi måste alla göra det bästa av det vi har.

Godnatt

Idag har det fan varit en riktig bra dag i behandlingen. Kände mig riktigt anti i morse men efter att ha pratat och ventilerat mig känns det mkt bättre. Har varit lite rädd för helgen och mitt destruktiva beteende och min beroendesjukdom ska ta över. Fina människor på behandlingen erbjöd sig och bjuda ut mig ikväll och vi ska gå på bio och det känns bra som fan.

Jag klarar detta!

Jag är en bra människa som förtjänar det bästa!

Jag och min dotter kommer varandra närmare för varje dag jag gör bra beslut.

Tanke-Beslut-Handling

"Var snäll mot människor på vägen upp, för du möter dom på vägen ner"

Trevlig helg

Tredje dagen på behandlingen. Mitt knarksug är bättre idag än igår. Dock känner jag hur jag triggar igång mig själv och går helt in i mig själv och typ gör det värre än vad det egentligen är. Tagit bra beslut igår för igår var det fan nära. Fast nu när behandlingen är slut för dagen kommer tankarna och tristessen e så jävla intensiv.

Tänker gå ner på ett NA-Möte klockan sju iallafall och ventilera mig oxå träffar jag ju lite folk och socialiserar mig. Har isolerat mig nu alldeles för länge. Livsfarligt!

Men alla beslut jag tar gör så jag kommer närmare min dotter. Min dotter som är fosterhemsplacerad sedan 2 månader tillbaka. Hon ska komma hem och det visar jag med att en gång för alla se till att leva ett liv för mig, för henne och framförallt för oss!